I'm back!
Det var ett tag sen jag skrev. Men nu är det dags igen!
Livet i förorten går framåt och vi är inne i ekorrhjulet. Tilda har börjat på sin förskola och trivs dessutom riktigt riktigt bra. Jag själv arbetar sedan ett par månader tillbaka och trivs heelt okej med det. Visst kan jag sakna dagarna som hemmapappa, men å andra sidan är det skönt att ha vuxna omkring sig och fokusera på jobbet (även om det också innebär att vara med barn, massor av barn...) och få en ordentlig lön än vad försäkringskassan bidrog med. Ska väl iofs inte klanka på försäkringskassan då det är få förunnat att kunna vara hemma ett år med sitt barn och dessutom får stålars för det.
Imorse när jag klev upp och ut till köket upptäckte jag som så många andra att landskapet utanför hade fått sig en ljusnyans, har inte direkt längtat efter den vita marktäckaren, men imorse högg det till i bröstet och jag fick en varm känsla första snön är alltid lika speciell.
Bilden är från januari i år då Kung Bore verkligen slagit klorna i förorten.
Livet i förorten går framåt och vi är inne i ekorrhjulet. Tilda har börjat på sin förskola och trivs dessutom riktigt riktigt bra. Jag själv arbetar sedan ett par månader tillbaka och trivs heelt okej med det. Visst kan jag sakna dagarna som hemmapappa, men å andra sidan är det skönt att ha vuxna omkring sig och fokusera på jobbet (även om det också innebär att vara med barn, massor av barn...) och få en ordentlig lön än vad försäkringskassan bidrog med. Ska väl iofs inte klanka på försäkringskassan då det är få förunnat att kunna vara hemma ett år med sitt barn och dessutom får stålars för det.
Imorse när jag klev upp och ut till köket upptäckte jag som så många andra att landskapet utanför hade fått sig en ljusnyans, har inte direkt längtat efter den vita marktäckaren, men imorse högg det till i bröstet och jag fick en varm känsla första snön är alltid lika speciell.
Bilden är från januari i år då Kung Bore verkligen slagit klorna i förorten.
