Saknad

Jag trodde inte det skulle ske, men idag kände jag för första gången att jag saknar mitt jobb. Jag saknar inte mina arbetskamrater utan jag saknar "mina" kids och det jag gör om dagarna. Jag och juniorette skulle åkt och hälsat på ihöstas, men då kom svinis och satte stopp för det.
Nu är det ny termin, juniorette får sin spruta på torsdag och när hon fått den så ligger vi i startgroparna för att åka till mitt jobb.

Att jobba på en skola har sina fördelar, jag vet att på min skola så sitter det minst 26 elever som längtar ihjäl sig efter mig. Mina kids som jag har haft sen de var 6 år, i år fyller de 9. Shit, tiden går så fort...och i år fyller juniorette redan 2... Visserligen om 8½ månad med ändå...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0